|
Årets tur har börjat igen om här är det
första inlägget för 2009. Det var ett tag sedan jag skrev sist men jag skyller
på vintern för det. Jag lämnade Kazakstan ifjor i oktober och flög tillbaka till
Sverige för jobb. Jag hade inte tänkt stanna i Sverige mycket mer än över nyår
men det blev inte så. Det som gjorde att jag stannade så länge i Europa var att
det drog ut på tiden för ett nytt visum till Kazakstan. Först var jag tvungen
att fixa ett nytt pass så jag slapp stämpeln i det gamla från rättegången i
Kostanau förra sommaren. Därefter började jag kolla upp vad som gäller för att
få ett visum som är giltigt för mer än en månad. Då är det ett affärsvisum eller
ett besöksvisum som man ska ansöka om. För att få det behövs det en inbjudan och
det är immigrationspolisen i Kazakstan som utför dem. Jag kontaktade familjen
där jag lämnade min cykel för att se om de kunde ordna en inbjudan till mig och
de kollade upp vad det kunde göra. De kontaktade den lokala polisen i Makinsk
som skickade dem vidare till Astana där man skulle kunna ordna det.
Immigrationspolisen i Astana sa att de kunde ordna en inbjudan men problemet var
att Makinsk ligger den norra delen av länet och den delen tillhörde tidigare
Kokshetau och därför skulle de vända sig dit istället. Länen för Kokshetau och
Astana slogs samman för några år sedan så idag tillhör även Kokshetau samma län
som Astana men har en viss självstyrande kvar. De kontaktade immigrationspolisen
i Kokshetau istället och mycket väl låg Makinsk fortfarande under deras kontroll
men de hade mist befogenheten att godkänna privata inbjudningar och kunde bara
godkänna inbjudningar för affärsvisum och turistvisum. För turistvisum behövs
ingen inbjudan egentligen men vill man bara betala så kunde de göra en... Det är
bara immigrationspolisen i Astana som kan godkänna privata inbjudningar men för
att få dem att göra det måste man bo närmare huvudstaden. Så om man bor i
Makinsk finns inte någon möjlighet att göra en inbjudan men det kommer säkert
att ändras många gånger till innan man ha ett system för Kazakstan som
fungerar...
Utan en privat inbjudan är det bara att
fixa en affärsinbjudan så jag började söka på nätet efter information om vad som
gäller och vem som kunde göra en sådan inbjudan. Jag blev tipsad om Stantour som
är ett företag som är specialiserat på att göra inbjudningar och resor till f.d
Sovjet och de har de kontakter som behövs. Jag kontaktade dem och de kunde ordna
en affärsinbjudan om jag behövde det men jag skulle behöva ett företag som jag
jobbade för och det hade jag inte. Jag mailade några gånger och fick lite
tips om hur jag skulle ordna det. Jag fick även lite hjälp av Chris som är en
amerikan som bor i Makinsk med att skriva ihop ett fint mail om vad jag skulle
jobba med och varför jag var tvungen att ha ett affärsvisum. Jag skickade mailet
till Stantour som översatte det till ryska och ändrade en del. Därefter
skickades det till immigrationspolisen i Almaty för godkännande. De gjorde det
och drygt en vecka senare fick jag min inbjudan... Därefter var det bara att
besöka Kazakstan ambassad och den närmaste som ville utfärda ett affärsvisum för
mig låg i Paris så det var inte mycket mer än att flyga dit och chansa och se
vad de säger. De tog dem en vecka att kontrollera den med immigrationspolisen i
Almaty och därefter kunde det utfärda mitt visum och är giltigt i 6 månader. Jag
pratade med folket på ambassaden och de kunde göra affärsvisum upp till ett år
men Stantour kan bara göra inbjudningar på upp till 6 månader. Vill man bara
göra ett kort besök till Kazakstan kan man ordna ett turistvisum för 30 dagar
eller transitvisum och för det behövs ingen inbjudan.
Efter turen till Paris för att hämta
visumet var det bara att flyga tillbaka till Sverige och köpa en flygbiljett
till Kazakstan. Tiden innan mitt flyg var det bara att kolla runt i
cykelbutikerna i närheten och köpa upp tillräckligt med reservdelar så att jag
klarar mig fram till Kina. Den närmaste cykelbutiken som är bra ligger i Urumqi
i västra Kina drygt 70 mil från gränsen till Kazakstan. I Stanländerna så finns
det egentligen ingen cykelbutik som har något vettigt utbud och den bästa ligger
i Almaty och från Makinsk så är det 200 mil om jag tar den närmaste vägen. Den
väg som jag planerar att ta är närmare 300 mil innan staden.
Jag flög till Kazakstan för ungefär en
månad sedan och var tvungen att byta plan i Moskva och det måste vara en av de
tråkigaste internationella flygplatserna i världen och flyger men vidare till
Kazakstan så hamnar man i terminalen för flygningar till f.d. Sovjet som är ännu
tråkigare än den andra terminalen. Jag landade i Astana 05.30 på morgonen och
sedan var det 4 timmar med tåg upp till Makinsk som väntade. Vädret i Makinsk
var kanske inte det som jag önskade mig utan snöstorm och nästan en meter med
snö...
Jag har varit den mesta av tiden i Makinsk
sedan jag kom men har även varit upp till Kokshetau med Chris som är den
närmaste staden där man kan köpa pizza. Det tar knappt 3 timmar med tåg att åka
dit så det är inte så långt för kazakiska mått.
Jag har varit runt en del i skogarna runt
Makinsk med cykel och det har blivit mest i slutet när snön och smältvattnet är
borta. Det tog inte många meter cykling att inse att min kondition är kass efter
några månader i Sverige men jag tror den kommer tillbaka bara jag kommer iväg
från Makinsk och börjar cykla på riktigt... De senaste dagarna har varit ganska
varma och de första vårblommorna har kommit...
Jag planerar att lämna Makinsk och
fortsätta söderut och jag tror nästa inlägg kommer från Atbazar.
Skicka gärna mail :)
/Stellan
|